Muskler är vad som håller oss upprätta, i rörelse och vid liv. Utan dem vore vi bara en död hög bestående av skinn, fett och ben. Elektriska signaler från hjärnan och ryggmärgen - det centrala nervsystemet - medierade via det perifera nervsystemet får musklerna att dras ihop respektive sträckas ut.

Det finns 3 huvudsakliga typer av muskler:

• Skelettmuskler som står för frivilliga rörelser och reflexer
• Hjärtmuskler som håller igång blodcirkulationen
• Släta muskler som autonomt håller igång mage, inälvor, blåsa och blodkärl.

 

En muskel består av myosin och aktin vilka är namnen på två proteinfamiljer bestående av diverse undergrupper. Myosinet utgör tjocka filament i en muskel medan aktinet utgörs av tunnare trådar. Myosinet omvandlar elektrisk energi (atp) till mekanisk energi. Enkelt förklarat så hakar myosin fast i aktin och böjs under muskelarbete med resultatet att muskeln spänns. En muskel kan spännas på två olika sätt:

1. Förkortas under konstant belastning (isotonisk) 
2. Hålla konstant längd under ökad spänning (isometrisk)

Myosinet och aktinet bildar cylindriska knippen även kända som myofibriler. Varje myofibril är en lång kedja utgjord av mindre enheter, sarkomerer, som kan förkortas och förlängas. Myofibriler ingår i större enheter som kallas muskelfibrer som har samma längd som myofibrilerna som ingår. En muskelfiber är rent tekniskt en enda stor cell som bildats genom sammanslagning av flera mindre celler under muskelutvecklingens gång. En muskelfiber har därför flera cellkärnor och kan vara flera cm lång medan tjockleken är cirka 50 nanometer.

Det finns 3 huvudsakliga typer av muskelfibrer hos människor.

• Typ I
• Typ IIa
• Typ IIx

Typ 1: Långsam oxidativ fiber. Kontraktionerna drivs av fett och syre. Dominerar vid lågintensiva aktiviteter som pågår i timmar. Röd färg på grund av sitt höga innehåll av myoglobin, mitokondrier och kapillärer. 

Typ IIa: Snabb oxidativ fiber. Kontraktionerna drivs av glykogen såväl som fett och syre. Dominerar vid medelintensiva aktiviteter som pågår i max 30 minuter. Röd färg på grund av sitt höga innehåll av myoglobulin och mitokondrietäthet.

Typ IIx: Snabb glykolytisk fiber. Kontraktionerna drivs med kreatinfosfat och glykogen. Dominerar vid högintensiva aktiviteter som pågår i max 1 minut.

Det som avgör den maximala kraften en muskel kan utveckla är dess tjocklek snarare än fibersammansättningen. Fibersammansättning avgör hur pass snabbt den maximala kraften kan uppnås. Långsamma fibrer behöver mer tid på sig för att uppnå maximal kraft men det finns inget som hindrar dem från att uppnå samma kraft som en snabbare fiber. Därför är det viktigt att skilja på maximal kraft och snabbhet.

Om du vill läsa mer ingående om hur man bäst tränar och äter så rekommenderar vi webbplatsen byggamusklersnabbt.se.

 

Nyheter